Nu i veckan var det tre år sedan. Tre hela år har gått och jag önskar att du kunde se allt som det är nu.. jag hoppas du skulle varit stolt över mig, mina syskon, mina kusiner, min mamma och min moster också för den delen. Du har varit omringad av helt underbara tjejer hela tiden :) Vilken otrolig tur du haft. Och vilken otrolig tur vi haft som haft dig så nära oss. Önskar att du fått se min lillebror bli ett par år äldre, önskar du fått se min kusin ta läkarexamen, önskar du fått se mitt val av linje.. Jag hoppas du skulle gillat det.. Du sa inte speciellt mycket på senare tid men det gjorde ingenting. Vi visste vad du ville ändå. Julafton är en av tiderna jag saknar dig mest, du ska vara där helt enkelt. Sitta i stolen och se på allt det fina. Minns även sista gången jag såg dig, det var på sjukhuset.. Bilden av dig liggandes där, sjuk och tanig, har satt sig fast i hjärnan på mig men när jag tänker tillbaka på dig så är det ändå inte så jag minns dig. Allra bästa scenariot är ju när du sitter på altanen i dom där vita platsstolarna i stugan.. Jag hoppas du hittills vilat i frid och får fortsätta med det. Vi tänker på dig, älskade morfar.