Igår kom Eric hit och vi småfirade 1,5år med fruktsallad och filmtittande. Först såg vi Fjorton Suger som ni alla säkert sett och sen såg vi One missed call. Eh. Jag vet inte vad jag ska säga om den. Trodde jag skulle bli rädd av den, vilket jag inte blev. Istället hade jag en nagelbitande pojke brevid mig, haha! Det är alltid tvärtom. Handlade om ungdomar som får ett samtal med en läskig signal, lyssnar på röstmeddelandet som spelar upp dom sista orden man säger innan man dör och man får klockslag och datum när man ska dö. När personen som fått meddelandet dör så ringer telefonen upp en random ur kontaktlistan av sig själv och lämnar ett röstmeddelande med den utvaldes röst som säger de sista orden innan denne dör. Ja, så fortsätter det. Det är verkligen standardscenerna som är i dom flesta skräckfilmerna: en hand kommer plötsligt upp ur vattnet och tar tag i huvudpersonen, folk som stryker omkring bakom en hemma hos folk och små spökflickor. Ja, ni vet. Halväcklig film ändå, tycker jag med ett bra slut. Sen att det finns både en tvåa och en trea på denhär: BOOOOOOOOOOORIIIIIIING.
2 av 5 stjärnor.

Trailern: