Hej. Det är en sak jag vill berätta för er. Under några månader har jag regelbundet gått till en kurator för att jag grubblar för mycket på saker och ting.. Att jag inte kan öppna mig för folk. Vi har b.la pratat om hur jag är som person, vad jag gör för att få ut tankar ur skallen, saker som hänt och lite framtid. Min blogg har kommit på tal ett x antal gånger. Både för att jag är en skrivar-människa och för att jag inte berättat för er att jag har en till blogg sen i Januari iår. Den ser exakt likadan ut som den här publika bloggen men är lösenordskyddad och där skriver jag bara om jag mår dåligt. En blogg som ingen fått läsa i hittills. Jag skriver ut namn, citat, hela berättelser och lägger även ut en hel del bilder. Bilder som betyder något för mig. Inlägg jag kan gå tillbaka och känna exakt vad jag kände när jag skrev det. Vi pratar även om att jag har väldigt nära till känslor av alla slag, vilket hon verkar se som något positivt. Hon vill att jag dels ska skriva ner mer privata saker i hemliga bloggen men också berätta mer för er. Om jag t.ex har en dålig dag så ska jag inte skita i att blogga den dagen utan berätta att jag har en dålig dag. Inte för er nyfikenhets skull, bara för min egna.

Hon gav även exempel på hur man lättast får ur sig känslor ur skallen. Det är svårt. Kan aldrig tömma mig själv till 100% oavsett om jag skriver på papper eller i bloggen, det blir mycket tillslut. Vi har även pratat om att jag har sömnbesvär. Eller inte riktigt sömnbesvär. Jag har hur enkelt som helst att somna men när jag väl gjort det vaknar jag massor av gånger på natten istället. Det blir jobbigt i längden kan jag lova er. Varje natt utom två sen mitten på december. Trots att jag går och ventilerar mig hos henne, skriver i min publika blogg som du läser ur just nu och skriver ner mer privata saker i min hemliga blogg så funkar det inte med sömnen. Hon tror att jag är orolig över något, har något osagt eller ogjort liksom. Så är det nog också. Nu känns det som om jag berättar för mycket. Godnatt på er.